HemOm ossSök stipendiumArrangemangBli medlemLänkarStyrelseArkivKontakt

Kommande arrangemang | Gjorda arrangemang | Förslagslåda

Årets TFEK stipendiat
 
www.tekniskaforeningen.u.se

 
Kommande arrangemang
 
2017-11-28
Energy hub 2017
2017-12-15
Tekniska nyheter 2017, Björn O Nilsson IVA
 

Visa alla >>


 
Nyhetsbrev
 

Bli medlem, så får du information om föreningens aktiviteter med mail. Anmäl dig som medlem under fliken "Bli medlem"

 


 
Gjorda arrangemang
 
2017-11-15
Hur dieselmotorer kan uppfylla både partikel och NOxkrav samtidigt med hjälp av modellering
2017-10-04
"Ägarens roll i företaget". Film och paneldebatt 4:e oktober 2017
 

Visa alla >>

Gjorda arrangemang

JONAS WENSTRÖM – VÄLKÄNT OCH OKÄNT

Vi har fått en inbjudan från Industrihistoriska Föreningen om att vara med om en bokpresentation om en av Sveriges största uppfinnare – Jonas Wenström

INBJUDAN

Vi ses på Länsmuseet den 11 december kl. 16:00.

Hälsningar

Karl Axel
 

Så här skriver författaren – Sture Eriksson, om boken

JONAS WENSTRÖM – VÄLKÄNT OCH OKÄNT

Industrihistoriska föreningen i Västerås /Sture Eriksson

Sammanfattning

Boken är främst en biografi om den geniale uppfinnaren Jonas Wenström, vars dynamomaskiner och trefassystem utgjorde grunden för tillkomsten av det företag som blev ASEA, och ett sekel senare ABB. Han har setts som den svenska elektroteknikens fader. Hans uppfinningar, tillsammans med vännen och kollegan Ernst Danielsons kraftfulla insatser, ledde till växelströmmens tidiga genombrott i Sverige. Denne ges därför också stort utrymme i boken.

Det första av bokens sju kapitel speglar kortfattat det sena 1800-talets industriella genombrott och placerar Jonas Wenström, som en av en handfull snillrika svenska uppfinnare, på kartan i denna omvälvande epok.

Det andra kapitlet behandlar Jonas Wenströms familjebakgrund, uppväxt och studier. Speciellt uppmärksammas hans far, ingenjören och uppfinnaren Wilhelm Wenström, som var ett stort stöd för Jonas under dennes allt för korta liv. De första bevarade spåren efter Jonas, till en början, vildvuxna flora av idéer och uppfinningar härhör från studieåren vid universiteten i Uppsala och Kristiania.

Som en bakgrund till Jonas Wenströms kommande verksamhet tecknas i det tredje kapitlet en bild av 1800-talets elektrotekniska omvärld, från Örsteds och Faraday’s vetenskapliga genombrott till den begynnande industrialiseringen genom Siemens, Edison med flera.

Det fjärde kapitlet rubricerat ”Dynamotiden” utspelar sig på 1880-talet och inleds med tillkomsten av Jonas Wenströms första dynamo, ”Sköldpaddan”, kontakten med affärsmannen Ludvig Fredholm och bildandet av Elektriska Aktiebolaget i Stockholm 1883. Historien om vindsverkstaden i Arboga och nya dynamomaskiner, bland andra den s.k. ”Wenströms välkända” beskrivs. Jonas gjorde under detta decennium flera utlandsresor, såsom till Paris 1881 och Amerika 1888, från vilka han själv kommer till tals genom citat ur bevarade reseberättelser. Vid sidan av dynamomaskinerna ägnade han också tid åt uppfinningar relaterade till gruv- och metallindustrin. Kapitlet avslutas med företagets uppbrott från Arboga och flytt till Västerås. Jonas själv hade under hela denna tid bott kvar i Örebro.

Nästa kapitel, det femte, kretsar kring ”Växelströmmen” och trefassystemets genombrott, från Jonas egna tidiga funderingar fram till hans död i december 1893, tre dagar efter invigningen av den allra första trefasöverföringen från Hällsjön till Grängesberg. Prioritetsfrågan rörande uppfinnandet av flerfasiga växelströmssystem och växelströmsmotorn har länge varit omtvistad. Sex personer nämns i detta sammanhang av vilka Jonas Wenström är en. Även de övriga presenteras och likaså något om de strider som utkämpades mellan de olika systemen. Jonas första trefasmotor, ”Trippelmotorn”, visade sig ha vissa tekniska problem, vilka dock avhjälptes när Ernst Danielson återkom till ASEA efter sin Amerikasejour. Arbetet med trefassystemet och kraftöverföringen mellan Hällsjön och Grängesberg tog fart. Jonas Wenström själv ägnade under denna tid stort intresse åt elektro-metallurgiska projekt och han var dessutom en anlitad auktoritet i olika offentliga utredningar och kommittéer.      

Ernst Danielson hade så stor betydelse för genomförandet av Jonas Wenströms uppfinningar och ASEAs inledande framgångar att han ägnas ett eget kapitel. Det är en biografi över hans liv, så nära länkat till Wenströms. Han var exempelvis inneboende hos Wenströms i både Arboga och Västerås. Ernst Danielson var en av dåtidens främsta elektrotekniker och tillbringade ett par framgångsrika år i Amerika. Han var i perioder ASEAs tekniska chef, men lämnade denna befattning 1903 på grund av tilltagande ohälsa. Han avled fyra år senare i tuberkulos, endast 41 år gammal.

Bokens sista kapitel handlar om ”arvet och minnet”. Det inleds med avsnitt om ett par personer som på olika sätt gjort stora insatser för att föra arvet efter Jonas Wenström vidare, nämligen Arvid Lindström och Göran Wenström. Arvid Lindström övertog rollen som ASEAs elektrotekniske chef efter Ernst Danielson och blev senare KTHs förste professor i elektromaskinlära. Göran Wenström, yngre bror till Jonas, var chef för verkstaden i Arboga och sedan ASEAs första VD under åren 1892 – 1903. Det tekniska arvet kom snart att manifesteras, främst inom elektromaskinområdet, genom leveranser av vattenkraftgeneratorer i världsrekordklass, men även av motorer och transformatorer. Minnet av Jonas Wenströms liv och gärning hölls under lång tid levande, men har under senare år fallit allt mer i glömska. Flera av hans samtida uppfinnarkollegor, svenska som utländska, och deras betydelse för efterföljande generationer är långt bättre dokumenterad genom museer, utställningar, symposier och biografier.

 

Boken låter ett stort antal personer passera revy, många välkända, andra helt bortglömda. Texten innehåller många citat ur brev och andra dokument från den aktuella tidsepoken, och dessutom kompletteras den av ett omfattande bildmaterial. Några faktarutor ger intresserade läsare enkla förklaringar till vissa tekniska fenomen och lösningar. Boken innehåller 320 sidor inklusive referenslista, personregister och andra redaktionella sidor.